23948sdkhjf

Mer samarbete krävs för ökad plaståtervinning

Plast utmålas i dag ofta som en miljöbov, men som material fyller plast en viktig funktion för att förpacka, försluta och förvara.

Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är de undertecknande skribenternas.

Plast utmålas i dag ofta som en miljöbov, men som material fyller plast en viktig funktion för att förpacka, försluta och förvara. För att minimera plastens påverkan på miljö och klimat måste vi se till att mer plast lämnas till återvinning, att mer plast återvinns till nya förpackningar, samt att plasten sedan kan nyttjas igen i ett cirkulärt kretslopp.    

Jämfört med många andra länder har vi kommit långt när det gäller materialåtervinning. I Sverige går 93 procent av allt glas, 73 procent av all kartong och 96 procent av all metall in till återvinning, enligt Naturvårdsverket. Men för plast ser det annorlunda ut. Enligt den officiella uppföljningen av producentansvaret för förpackningar i Sverige lämnades bara 46 procent av plastförpackningarna in till återvinning under 2018, exklusive PET-flaskor inom pantsystemet.

Och andelen plastförpackningar som materialåtervinns till nya plastprodukter har visat sig vara betydligt lägre än så. Endast 10–20 procent av plastförpackningar som sätts på marknaden blir till nya produkter eller förpackningar, medan resten går till energiåtervinning, enligt Svensk Plaståtervinning. Det behöver tydliggöras för konsumenter att även alla plastförpackningar ska källsorteras. 

När plasten väl lämnats in till återvinning är det mindre än hälften av den plasten som sorteras ut för att materialanvändas och bli nya plastförpackningar. För att plasten ska kunna säljas vidare måste den tvättas och granuleras. Detta görs idag av olika aktörer i Europa.

I Sverige har vi en ny och modern sorteringsanläggning i Motala, som gör Sverige självförsörjande på sorteringskapacitet. Nästa steg är att säkerställa att Sverige har egen kapacitet för att tvätta och granulera plasten, och på så sätt få bättre kontroll över hela det cirkulära flödet från återvinning till nya plastprodukter.

Ett stort ansvar vilar på oss som sätter produkterna på marknaden. Att minska onödig plast och designa produkter för att återvinna och öka mängden återvunnen plast i förpackningar. Ett första steg är att efterfråga mer återvunnen plast och därigenom ge ökade incitament till förpackningsleverantörerna. De måste kunna erbjuda fler förpackningar av återvunnen plast i allmänhet och livsmedelssäker återvunnen plast i synnerhet.

Orkla, tillsammans med flera av våra branschkollegor, har högt ställda ambitioner kring att använda återvunnen plast i våra förpackningar. Men eftersom så pass lite plast materialåtervinns och det är bristande tillgång på önskad kvalitet, finns det inte tillräckligt mycket återvunnen plastråvara för att vi ska kunna möta våra mål. Dessutom lägger lagstiftning krokben för oss, då återvunnen plast i de flesta fall inte får användas för att förpacka livsmedel i dag.

För att öka andelen återvunnen plast i butikshyllorna krävs en ökad efterfrågan från fler aktörer och lagstiftning som möjliggör ett mer cirkulärt system för plasten.  Vi ser även en stor potential att använda återvunnen plast i andra förpackningar som inte kommer i kontakt med livsmedel.

IVL Svenska Miljöinstitutets arbete visar på att det finns en tendens att fokusera på svårigheterna med att använda återvunnen plast i kontakt med livsmedel. Det finns många andra förpackningar som lämpar sig för återvunnen råvara, till exempel olika typer av transportförpackningar.

Det är flera delar i kedjan som behöver förfinas och förbättras för att öka det cirkulära kretsloppet av plast, vilket också kräver investeringar. Det är många aktörer som måste göra mer och bättre för att vi tillsammans ska kunna öka plaståtervinningen. Gemensamma initiativ och samarbeten utgör en viktig del i arbetet för att öka materialåtervinningen av plast och såväl Svensk Dagligvaruleverantörers Förbunds Plastinitiativ 2022 som Svensk Dagligvaruhandels färdplan mot fossila och materialåtervinningsbara plastförpackningar till 2022 är bra exempel.

Men det krävs mer för att vi ska nå ända fram. För att skapa ett mer cirkulärt system för plast bör ett antal åtgärder vidtas av aktörer genom hela kedjan:

  • Ökad kunskap och incitament måste till för att konsumenter i större utsträckning ska källsortera plast.
  • Investeringsstöd och resurser behöver säkras för en cirkulär plaståtervinning och en ökad kvalitet på återvunnen plast.
  • Sist men inte minst måste också producenter av dagligvaror efterfråga återvunnen plast i högre grad, för att förpackningsföretagen i större utsträckning ska erbjuda detta.

Genom att ta ägarskap för hela kedjan av materialanvändning, mer uppdaterad lagstiftning och ett ökat samarbete från förpackningsleverantör till återvinningsföretag kan vi skapa ett bättre cirkulärt flöde för plasten. Det är ett viktigt steg för att behandla vår planets resurser smartare.

Henrik Julin, vd Orkla Foods Sverige

Malin Jennerholm, vd Orkla Confectionery & Snacks Sverige

Jens Engström, Sverigechef Orkla Care Sverige

Thore Svensson, vd KåKå, Jästbolaget & OFI S&D, Senior Vice President Orkla Food Ingredients

Anna Fråne, Hållbar konsumtion och avfall IVL Svenska Miljöinstitutet

Caroline Ankarcrona, projektledare Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)

Peter Stigson, vd Stigson & Partners AB

Vill du veta mer om miljöaspekterna med plast i förpackningar? Den 12 november arrangerar Packmarknaden med samarbetspartner konferensen PACK&PLAST i Malmö. För program och anmälan se packoplast.se

Artikeln är en del av vårt tema om DEBATT.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.063