Ska plastkorken på mjölkförpackningen sitta kvar eller rivas loss innan källsortering? Och hur är det med gröttuben, ska man skölja bort grötrester innan sortering? I jultider ökar mängden hushållssopor, men att återvinna upplevs ofta som kladdigt, tidskrävande och komplicerat. Det visar en ny studie av forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.

Forskarna har undersökt hur förpackningens utformning påverkar sortering. Det visade sig att beslutet mellan att slänga och sortera var överraskande komplext. Tiden det tar att ta hand om förpackningen spelar en stor roll.

– Om förpackningen består av flera olika material som ska separeras eller behöver rengöras ökar tiden för hanteringen och därmed motståndet för att sortera. Osäkerhet kring hur förpackningen ska rengöras och sorteras spelar också roll. Ett exempel är plastkorken på mjölkförpackningen. Ska locket sitta kvar eller ska hela plastdelen rivas loss från förpackningen? Säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem, som lett studien.

På många förpackningar är informationen om hur den ska sorteras svår att hitta eller läsa. Flera i studien var oroliga för att sabotera materialåtervinningen om de sorterade fel och valde att slänga förpackningen i soporna om de var osäkra.

Även innehållet har betydelse. Kladdiga produkter upplevs som äckliga och tidskrävande att ta hand om. De flesta i studien tyckte att flera köttprodukter var så äckliga att de inte ville göra rent förpackningen utan slängde den direkt i soporna. Helén Williams tror att förpackningarna till julskinkan och julgröten i tub med största sannolikhet hamnar i soporna. Därför uppmanar hon förpackningsutvecklare att tänka om för den typen av produkter.

Helen Williams och de övriga forskarna bakom studien menar att förpackningarna ska designas för ökad materialåtervinning för att klara miljömålen och för att nå de svenska ambitionerna om ökad cirkulation av material. Detta designmål behöver dock alltid ställas mot förpackningens viktigaste uppgift om att skydda sitt innehåll och minska svinn.

– Även om våra resultat nu behöver verifieras i en större studie ger vår pilotstudie många idéer om hur förpackningsdesignen bör utvecklas för att det ska bli lättare och smidigare att sortera. För att nå ambitionerna i EU:s strategi för cirkulär ekonomi behöver branschen förstå hur design kan underlätta för konsumenterna att göra rätt. Hanteras frågorna rätt med insikt om material, teknik och hur konsumenter tänker och gör kan Sverige leda kunskapsutvecklingen som bidrar globalt till att mindre plast hamnar i haven, säger Helén Williams.

Syftet med studien var att undersöka hur förpackningens utformning påverkar sortering. Studien genomfördes genom intervjuer med konsumenter i tio hushåll, alla med stort miljöengagemang och motivation att källsortera.

– Vi ville undersöka vilka förpackningsegenskaper som gör att motiverade konsumenter slänger förpackningen i soporna. Om motiverade konsumenter upplever så stora hinder för vissa förpackningar kan man räkna med att de förpackningarna slängs i ännu högre grad hos mindre motiverade. Konsumenternas vilja att delta och sortera är helt avgörande för en ökad materialåtervinning, säger Helén Williams.

Studien publicerades nyligen i Sustainability. Övriga medverkande forskare är: Fredrik Wikström och Per Kristensson vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, samt Katarina Wetter-Edman vid Örebro universitet.

Källa: https://www.mdpi.com/2071-1050/10/12/4794