23948sdkhjf

Klimatklivsmiljoner till bättre plaståtervinning

Med finansieringsstöd på 102 miljoner kronor från Klimatklivet kan Svensk Plaståtervinning i Motala investera i ny, banbrytande sorteringsteknik som kan ta emot eftersorterad plast från avfallsförbränningsanläggningar.

Den specialdesignade sorteringslinan kan hantera plast som tidigare varit mycket svår och komplex att både sortera och återvinna.

Sverige får allt fler eftersorteringsanläggningar. Anläggningen i Brista var först i Sverige, följd av Högdalen som är under uppförande. I början av juni offentliggjorde Tekniska verken i Linköping att de också avser bygga en eftersorteringsanläggning. Huvudsyftet med dessa anläggningar är att sortera ut plasten från det övriga hushållsavfallet och därmed undvika förbränning som ger klimatutsläpp. Plasten kan i stället transporteras till Svensk Plaståtervinning i Motala för ytterligare sortering och återvinning.

— Utvecklingen med eftersorteringsanläggningar är bra, vi behöver samla in och återvinna de plastförpackningar som av misstag, eller okunskap, inte källsorteras och därför hamnar i hushållsavfallet. Men materialet är mycket förorenat och därför svårare att återvinna. När vi nu bygger Site Zero kan vi, tack vare stödet från Klimatklivet, investera i en ny sorteringslina som är tekniskt anpassad för att sortera plast från just dessa anläggningar, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning, i ett pressmeddelande.

Svensk Plaståtervinning blir därmed den första och så här långt enda aktören i Sverige, som resurseffektivt kan ta emot plastförpackningar från eftersorteringsanläggningar. Dessa kommer att sorteras på Site Zero för att därefter cirkulärt återvinnas mekaniskt eller kemiskt. Det sker på samma sätt som källsorterade plastförpackningar från landets många återvinningsstationer eller fastighetsnära insamlingar.

Konsumenternas källsortering fortfarande kritisk

Eftersorteringen är ett viktigt led i klimatomställningen, men kan inte ersätta konsumenternas källsortering av plastförpackningar.

— Kvaliteten på materialet från eftersorteringsanläggningarna är mycket sämre vilket gör att återvinningen, trots ny teknik, blir svårare och dyrare. Det fungerar därför inte som huvudalternativ. Alla konsumenter behöver därför fortsätta källsortera sina plastförpackningar, eftersorteringen ska verkligen ses som en reservmetod, betonar Mattias Philipsson.

Samtidigt bidrar eftersorteringsanläggningarna till att mer plastförpackningar samlas in och återvinns. Svensk Plaståtervinnings mål till 2025 är en återvinningsgrad på 55 procent av plastförpackningar från hushåll.

— Om vi alla hjälps åt kommer vi att kunna nå 55 procents återvinningsgrad. Men då måste konsumenterna källsortera mer och producenterna öka andelen återvinningsbara förpackningar, säger Mattias Philipsson.

 

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Se senaste nyhetsbrevet ???id_11737???

Sänd till en kollega

0.128