23948sdkhjf

Årets viktigaste konferens - Uppdaterad text och bilder

Plasten i våra förpackningar nagelfors under konferensen Pack&Plast förra veckan. Trots restriktioner till följd av Corona-läget kunde konferensen genomföras - digitalt såväl som fysiskt.

Packmarknadens första större konferens i Malmö blev trots skärpta Corona-restriktioner en succé. Ett 30-tal personer samlades för den TV-sända konferensen på Malmö Slagthus. I hem och på arbetsplatser runt om i landet satt ett 150-tal förväntansfyllda deltagare för att lyssna på några av Sveriges främsta experter och beslutsfattare inom området plastförpackningar.

I konferensen fanns hela värdekedjan representerad, från förpackningstillverkare, livsmedelsproducent och dagligvaruhandel till återvinningsaktörer som FTI och Svensk Plaståtervinning. Naturvårdsverket fanns också representerad genom Åsa Stenmarck, en viktig samtalspartner för näringslivet i kommande bestämmelser om förpackningsinsamling. Kort sagt - alla nödvändiga ingredienser för en utvecklande dialog om plastens framtid i våra förpackningar. Och så blev det också.

Inledningstalade gjorde Marie Gidlund, VD i Sweden Food Arena, som tillkommit som ett resultat av regeringens långsiktiga satsning på att öka förädlingsvärdet, sysselsättningen och exporten för svensk livsmedelsindustri. Samtidigt som mer mat produceras inom landet. Idag importerar Sverige hälften av alla livsmedel som konsumeras inom landet. Men

– Sverige är ett land som rankas i toppen bland världens länder när det kommer till innovationer. Dock inte inom livsmedelssektorn. Detta trots att vår livsmedelssektor är den tredje största näringen i landet och sysselsätter omkring 300 000 personer. I våra grannländer Danmark och Norge har man medvetet satsat på innovationer i livsmedelssektorn, med en export som vida överstiger Sveriges 60 miljarder. I Danmark är exporten 160 miljarder och i Norge över 100 miljarder. Svensk livsmedelssektor har därför potentialen att bli 2020-talets nya innovativa tillväxtmotor, säger Marie Gidlund.

Målsättningen är inte blygsam. Den inhemska livsmedelsproduktionen ska öka och skapa 50 000 nya jobb till 2030. Exporten ska öka från dagens 30 procent till 50 procent av det som produceras. Svensk hälsosam mat ska bli ett begrepp världen över. 50 nya matinnovationer ska 2030 tillsammans omsätta 
10 miljarder kronor.

Ökad inhemsk matproduktion medför automatiskt en tillväxt för förpackningsleverantörer i Sverige och för förpackningar finns uttalade mål om hur de ska stödja svensk livsmedelsproduktion.

I det första första passet gav fyra talare sin syn på "Framtidens plastförpackningar". Det radades upp såväl hinder som möjligheter. Amanda Persson, Sustainability Manager på AR Packaging, manade till rätt plast på rätt plats. Det handlar om att minska förpackningens klimatavtryck utan att produkten den förpackar försämras.

– Idag strävar vi mot monomaterial för att underlätta återvinning av flexibla förpackningar. Men vad är monomaterial? Det finns olika definitioner på detta inom EU och i Sverige har man en snävare tolkning av monomaterial som sätter käppar i hjulet för denna utveckling. Det måste vi komma tillrätta med för att komma framåt, säger Amanda.

Vad det handlar om är graden av inblandning av barriärmaterial, som t ex EVOH. I Sverige är gränsen satt så snäv att det för de flesta applikationer inte går att uppfylla barriärkravet för livsmedlet. Följden skulle bli att hållbarheten försämrades med ökat matsvinn som följd.
Annica Hansson-Borg, Hållbarhetschef på Bergendahls Food, vill se mer fokus på minskat matsvinn och menar att plastförpackningar i det avseendet gör en ovärderlig insats.

– De ”skinförpackningar” som numera dominerar handels köttdiskar har förlängt hållbarheten på kött och bidrar också till ökad matkvalitet genom att köttet möras i sin förpackning. Plast är nödvändigt för att minska matsvinn, säger hon.

Conny Johansson, förpackningsexpert på Atria, berättade att den finska charkuteri- och köttkoncernen som omsätter 15 miljarder kronor har som mål att till år 2030 göra alla sina förpackningar möjliga att materialåtervinna till 100 % och även använda återvunnet material i sina förpackningar för livsmedel.
– Vi siktar också på att halvera vårt eget matsvinn i produktionen och bidra till att minska matsvinnet i efterföljande led ut till konsument, säger Conny.

Kanske hade Anders Linde, partner i den europeiska tankesmedjan Envisage, lösningen på problemet med återvinning och den framtida användningen av plast i förpackningar. Han framhöll inledningsvis att plasten gör stor nytta inom många områden inte bara som förpackning, även inom sjukvården och transportsektorn, och där spar såväl liv som bidrar till minskade klimatdrivande utsläpp.

Han menar att nedskräpningsproblemet är en realitet, framförallt orsakad av utsläpp från länder som inte har en fungerande avfallshantering.

– Men att förbjuda plastförpackningar är kontraproduktivt och skulle orsaka betydligt större problem, inte minst för vårt klimat. Alternativa material väger betydligt mer än plast. Vi har helt enkelt gjort oss beroende av plast, på grund av dessa positiva funktionella egenskaper. De är hygieniska, resurseffektiva och minskar svinn. Nedskräpning bör adresseras med lösningar i de länder som behöver hjälp med att ta hand om sitt plastavfall, säger Anders Linde.

Men kritiken mot plast handlar också om att plast kommer från en fossil källa - oljan - och bidrar till global uppvärmning vid förbränning. Därför bör energiutvinning ur plastavfall upphöra, menar han.

– Tekniken, som kallas kemisk återvinning, utvecklas nu i Sverige av Chalmers och Borealis. Det finns konkreta planer på ett plastreturraffinaderi för 75 000 ton kolhaltigt avfall och om det förverkligas blir det världens största. Men det kräver också politisk styrning av avfallsströmmar, säger Anders Linde.

I väntan på att ett plastreturraffinaderi blir klart kan plastavfall lagras i gruvhål, så att det inte fortsätter bidra till klimatuppvärmningen utan istället utgör en värdefull råvara när det kan återvinnas, menar han.

Den fortsatta dagen bjöd på många intressanta infallsvinklar på hur vi ska klara miljöutmaningarna med plastförpackningar. Vi fick bland annat höra Karin Brynell, VD för Svensk Dagligvaruhandel, slå fast att dagligvaruhandelns mål inom Färdplanen mot ett fossilfritt Sverige, att alla plastförpackningar ska vara återvinningsbara till 2022, inte kommer att nås. 
– Men, menade hon, genom att sätta ett krävande mål har vi nått längre än vi annars skulle gjort. 

Projektledare tillika moderator Per-Stefan Gersbro var efter konferensen mycket nöjd med resultatet. I sista stund fick konceptet stöpas om med tyngdpunkt på webinar.

– Jag har fått idel positiva kommentarer från talare och deltagare som följde konferensen. Vi har hittat ett nytt framgångsrikt sätt att kommunicera med en stor publik i landet, samtidigt som de som var på plats gav uttryck för sin glädje att få träffas.

Han vill också passa på att rikta ett tack till alla de partner som trots att den stora fysiska mötesplatsen uteblev stod fast vid sina åtaganden.

För dig som missade konferensen finns fortfarande chans att ta del av dagen. Programmet och en länk till konferensen hittar du på eventets hemsida packoplast.se.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.093