Medieuppgifter skapar frågetecken
Med anledning av att Sveriges Radios Ekot gått ut med uppgifter att svensk återvinningsstatistik inte stämmer har producenternas återvinningsföretag, FTI – Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, känt sig föranledda att gå ut med ett pressmeddelande.
Ekot menar att undersökningar som gjorts av hushållsavfallet visar att betydligt mer plastförpackningar än det som syns i statistiken sätts på marknaden i Sverige. Enligt Ekots beräkningar 150 000 ton. Dessa borde ingå vid beräkningen av hur mycket plastförpackningar som återvinns, menar Ekot och skulle i så fall göra att materialåtervinningsgraden av plastförpackningar sjunker från dagens 46 % till under EU:s nationella mål om 30 %.
Naturvårdsverket försvar sig dock med att beräkningen av återvunna plastförpackningar görs i enlighet med EU:s direktiv för förpackningar. I enlighet med den ska återvinningsgraden mätas utifrån mängden förpackningar som sätts på marknaden varje år. Uppgifterna om det finns betydligt mer förpackningar av plast i hushållsavfallet kommer från en undersökning beställd av kommunerna i Sverige.
Å andra sidan räknar Naturvårdsverket i sin statisk inte in de plastförpackningar som återvinns genom pantsystemet. Detta görs dock i flera andra EU-länder. Det är därför stor skillnad i underlaget mellan olika EU-länder hur mycket som återvinns i varje land och därmed ligger till underlag för EU:s direktiv om förpackningsåtervinning.
Sveriges pantsystem Returpack/Pantamera hör till ett av de mest effektiva i världen. 83 % av alla PET-flaskor med pant återvanns 2018. Förutom kolsyrade drycker i PET-flaskor kan numera även saft och juice-flaskor ingå i pantsystemet och återlämnas i pantautomater. Från 1994 när pant infördes på PET-flaskor till 2019 har inte mindre än cirka 9 miljarder PET-flaskor pantats.
Mer kan naturligtvis göras för att öka återvinningen på de plastförpackningar som inte är belagda med pant. Alltför många plastförpackningar sorteras inte ut i hushållen utan slängs som restavfall istället för i kärlet för plaståtervinning. Därför går FTI ut med följande pressmeddelande:
"Är det värt att återvinna? Ja, absolut!
Just nu är det stort fokus på plastfrågan i media kring hur mycket av plastförpackningar som faktiskt återvinns och blir till nya plastprodukter. Den siffran är idag bara 20 % och den måste öka. För att få fler förpackningar att återvinnas krävs att producenterna tar fram mer återvinningsbara förpackningar och att hushållen lämnar in fler förpackningar till återvinningen.
Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, har i uppdrag att samla in förpackningar och tidningar och bidra till att de återvinns till så hög grad som möjligt. Tillsammans med en av sina ägare, Svensk Plaståtervinning har FTI satt målet att 55 % av alla plastförpackningar ska bli nya produkter 2025.
– Det är jättebra att fokus hamnar på den här frågan. Vi måste jobba framåt mot cirkulära materialflöden och det måste ske nu. Här kan alla vara med och bidra, säger Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationschef på FTI.
För att öka återvinningen arbetar FTI tillsammans med sina ägare på flera fronter med två viktiga fokusområden.
1. Få hushållen att lämna fler förpackningar till återvinning.
I dagsläget lämnas inte ens hälften av alla plastförpackningar in till återvinning. Förpackningarna hamnar i hushållssoporna. Här arbetar FTI aktivt med informationskampanjer för att nå ut med kunskap till konsumenterna samtidigt som den bostadsnära insamlingen byggs ut så att det ska bli enklare att lämna förpackningar till återvinning.
Sverige är bra på att återvinna om man jämför med andra länder, men det räcker inte. Ännu fler förpackningar måste samlas in för att vi ska få ett mer cirkulärt och hållbart samhälle.
2. Påverka producenterna att ta fram så återvinningsbara förpackningar som möjligt.
Det är tyvärr fortfarande många förpackningar som sätts på marknaden som inte är möjliga att återvinna eller där det inte finns någon efterfrågan på det återvunna materialet. FTI med sina ägarbolag har kunskap om vilka material och vilken design som bäst gynnar återvinningsprocessen.
FTI arbetar därför nära producenterna med utbildningar, förpackningsmanualer och annan kunskapsspridning. I april i år infördes även differentierade förpackningsavgifter som innebär att de som väljer att sätta förpackningar på marknaden som är sämre ur ett återvinningsperspektiv får betala mer i förpackningsavgift än de som designar förpackningar som är bra ur ett återvinningsperspektiv. Avgifterna är framtagna för att spegla den faktiska kostnaden för återvinningen samt att bidra till en ökad andel materialåtervinningsbara förpackningar.
- Vi upplever ett stort intresse från producenterna kring de här frågorna och en stark vilja att göra rätt och bidra till mer hållbara och återvinningsbara förpackningar, säger Veronica Foberg Gustafsson."