23948sdkhjf

Skapar fossilfria produkter av brukens restströmmar

| Av Marcus Petersson | Tipsa redaktionen

Ett nyskapande innovationsprojekt med stor potential att bidra till en mer hållbar värld pågår för fullt. En samling experter skapar nya biobaserade produkter av överskottsslam och avloppsvatten från pappers- och massabruk. Resterna omvandlas till fossilfri plast, biovätgas och fiskfoder.

Projektet kallas för MultiBio och är unikt på flera sätt. Dels för att man satt ihop tre självständiga processer i ett system – en kaskad. Och även för att produktionen kan ske samtidigt som bruken fortsätter sin vanliga tillverkning.

— Vanligtvis konkurrerar industrin om en och samma råvara, men här har vi något som ingen annan vill ha. Det som tidigare var ett avfalls- och reningsproblem blir istället en resurs, säger Karin Willquist, forskare på RISE och projektledare för MultiBioio.

Det hela började för många år sedan när Karin Willquist och hennes forskarkollegor hittade en bakterie med förmågan att bryta ner hemicellulosa. Vid nedbrytningen bildas biovätgas och även en proteinrik biomassa som kan användas i fiskfoder. Parallellt arbetade personerna bakom företaget Promiko med att forska och utveckla ett sätt att producera bioplast från vattenrening och ett annat företag, Gårdsfisk, intresserade sig för alternativa fiskfoder.

På olika håll runt om i landet jobbar nu över tjugo experter med de tre processerna. Pappersbruken i Värmland är med, liksom forskare, fiskodlare, en rad andra företag och klustret Paper Province. Målet är att skapa förutsättningar för att få ut de nya produkterna på marknaden.

Biovätgas ersätter fossilt bränsle

De nya produkterna har många olika användningsområden. Biovätgasen kan användas som energibärare och ersätta fossila bränslen.

— Biovätgas blir mer och mer intressant. Man pratar om att börja använda den som flygbränsle. I bränslecellerna bildas endast vatten, inga föroreningar alls. Det är ett av de renaste bränslen man kan producera idag. Vi kanske inte kan producera tillräckligt med vätgas som räcker till hela flygindustrin, men vi kan bidra, säger Karin Willquist.

Biovätgasprocessen har tidigare bara undersökts i mindre skala i laboratorier. Man har då bara fått ut 33 procent av energivärdet, vilket inte blir lönsamt.

– I MultiBio använder vi resterande energi för att producera fiskfoder och bioplast, så all energi blir produkter. Vi tar tillvara på allt, säger Karin.

Bioplast ersätter vanlig plast

Efter att vätgasen är producerad får man ut ättiksyra och protein ur avfallsresterna. Ättiksyran blandas med slamavfallet och av det kan bioplast tillverkas. Materialet har många fördelar jämfört med oljebaserad plast. Eftersom det är biobaserat är det attraktivt för nya spännande tillämpningar, till exempel bestrykning av papper och kartong inom pappersindustrin.

Fiskfoder ersätter protein i fiskfoder

Fiskfoderingrediensen kan bidra till minskad utfiskning och sojaproduktion då den ersätter protein i fiskfoder. Proteinet produceras idag till stor del av fisk från världshaven eller soja från tropiska länder.

— Det här är en möjlighet att bidra till en effektivare användning av alternativa fiskfoder. Det finns ett starkt industriellt intresse för det. Gårdsfisk i Skåne har anpassat sin anläggning för att göra försök och ta reda på om fisken gillar fodret och kan växa på det, säger Karin Willquist.

Industriell symbios

Förutom miljövinsterna finns det ytterligare vinster med MultiBio. Under projektets gång har man sett stora möjligheter för hur bruken kan samarbeta i symbios.

– Bruken kan öka sin produktivitet genom att gå samman med avfallsproblematiken. Vi gjorde en aktörsanalys som visade att det finns drivkrafter för det, ett kommersiellt intresse och en möjlig värdekedja, säger Karin Willquist.

Finansierat av Vinnova

MultiBio är finansierat av Vinnova och bygger på två tidigare forskningsprojekt som genomförts med finansiering från Energimyndigheten, Vinnova och Formas.

— Genom de tidigare projekten vet vi att det finns potential att genomföra våra idéer. Vi har visat att det går att göra bioplast av slammet och vi vet att det går att göra vätgas av vissa strömmar av processvattnet. Men det är utmanande saker vi håller på med. Vi måste lösa säkerhetsproblematiken vad gäller biovätgasen bland annat. Men när vi lyckats lösa utmaningarna kommer MultiBio att underlätta implementeringen inom en snar framtid.

— Det här kan vara en spännande möjliggörare för att nå våra miljömål, avslutar Karin.

FAKTA

Projektnamn: Miljötjänster från ett multifunktionellt bioraffinaderi (MultiBio)

Projektledare: Karin Willquist, RISE Research Institutes of Sweden

Övriga deltare: Paper Province, BillerudKorsnäs Gruvöns bruk, Rottneros bruk, Stora Enso Skoghalls bruk, Drinor, Fortum Waste Solution, Gårdsfisk, Karlstads universitet, Lunds universitet, Promiko och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Finansiär: Vinnova och industrin (5,3 miljoner kronor under 2,5 år)

Slutdatum: Projekttiden sträcker sig till 2020

Håll dig uppdaterad med Packnet
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Juiceflaska av 100 % rPET

Trendbrott: Återvunnen PET dyrare än ny

För första gången på tio år har återvunnen PET blivit dyrare än nytillverkad.

Miljonavtal för Lexit Group

Pappersbaserad tub snart på marknaden

Muggar högklassig råvara

Stora Enso lanserar kartongtuben

Nyhetsbrev

K 2019: Klara, färdiga - K

Arkiv

Nytt miljövänligare pappemballage

Pappersbärkassen har en egen dag

Kemisk återvinning tar nya kliv

Genombrott för vit opak PET

Utlysning: 10 miljoner till hållbarhetsprojekt

Omdiskuterat lim kan ersättas

Oklätt som klätt - nytt förpackningskoncept

Nya prototyper av fiberflaska för öl

Och vinnaren är...?

2

Yoghurt i klimatsmart bägare

Jaktsnus lagom till säsongen

Plus

Ny storsatsning av Stora Enso

Nu ger sig Stora Enso på allvar in i kampen om hållbara förpackningar till snabbsmatskedjor och cateringbranschen.

2

Innovativ sampackning

Empack gick av stapeln

Rabatt på kaffe hade liten effekt

Sedan april har kaffeköpare på Pressbyrån och 7-Eleven som haft med sig en egen mugg fått en rabatt på tre kronor per kaffe. 

Cobotarna kommer starkt

Pris till Strand Packaging

Ny chef på Vallviks Bruk

Ny chef på Fors Bruk

Walki köper inom tekniska laminat

LEDAREN
Nu kommer återvunnen plast

Utvidgad pant i Danmark

Ny must signerad Ranelid

Svensk Plaståtervinning kammade hem hederspris

Ny agentur för Nemco

Vinner stort automationsprojekt

Skatt på plastbärkassar

Utredning om skatt på engångsartiklar

Eson Pac säljer i Schweiz

Se alla Företagens egna nyheter

Plast eller papper?

Jorden är rund - det borde ekonomin också vara

Är er verksamhet framtidssäker?

Spårbarhet inom tillverkning - Mer än bara RFID och streckkod!

Nytt nummer av INSIDE!

Boka ett möte med oss på K2019

Balluff Machine Vision konfigurationsverktyg, har du provat det än?

Certifiering av utrustning i farliga miljöer.

Robusta produkter från oss på Balluff!

(Plast)avfall i havet – de rätta lösningarna är de viktigaste

För extrema miljöer!

Övervakning i realtid görs enkelt!

Ny storsäljande godisburk i livfulla färger från Superfos

Uppköp: Amerikanska Berry har köpt det brittiska RPC − och därmed RPC Superfos

Partner och delägare av Future Materials Catapult Center

Format för framtiden

En lösning för att upptäcka blanka och reflekterande föremål!

Wellplast ställer ut på FachPack 2019

Utsidan säger allt om insidan

För alla oss som tycker om choklad!

Nyttja den information du redan har i er produktion!

Besökare från Vietnam tittar på energieffektiviteten hos Superfos

Träffa oss på Kistamässan 2-3 Oktober!

Låt oss på Balluff lysa upp din dag!

Varför du bör använda dig av RFID-teknik!

Sänd till en kollega

0.137