23948sdkhjf

Skapar fossilfria produkter av brukens restströmmar

| Av Marcus Petersson | Tipsa redaktionen

Ett nyskapande innovationsprojekt med stor potential att bidra till en mer hållbar värld pågår för fullt. En samling experter skapar nya biobaserade produkter av överskottsslam och avloppsvatten från pappers- och massabruk. Resterna omvandlas till fossilfri plast, biovätgas och fiskfoder.

Projektet kallas för MultiBio och är unikt på flera sätt. Dels för att man satt ihop tre självständiga processer i ett system – en kaskad. Och även för att produktionen kan ske samtidigt som bruken fortsätter sin vanliga tillverkning.

— Vanligtvis konkurrerar industrin om en och samma råvara, men här har vi något som ingen annan vill ha. Det som tidigare var ett avfalls- och reningsproblem blir istället en resurs, säger Karin Willquist, forskare på RISE och projektledare för MultiBioio.

Det hela började för många år sedan när Karin Willquist och hennes forskarkollegor hittade en bakterie med förmågan att bryta ner hemicellulosa. Vid nedbrytningen bildas biovätgas och även en proteinrik biomassa som kan användas i fiskfoder. Parallellt arbetade personerna bakom företaget Promiko med att forska och utveckla ett sätt att producera bioplast från vattenrening och ett annat företag, Gårdsfisk, intresserade sig för alternativa fiskfoder.

På olika håll runt om i landet jobbar nu över tjugo experter med de tre processerna. Pappersbruken i Värmland är med, liksom forskare, fiskodlare, en rad andra företag och klustret Paper Province. Målet är att skapa förutsättningar för att få ut de nya produkterna på marknaden.

Biovätgas ersätter fossilt bränsle

De nya produkterna har många olika användningsområden. Biovätgasen kan användas som energibärare och ersätta fossila bränslen.

— Biovätgas blir mer och mer intressant. Man pratar om att börja använda den som flygbränsle. I bränslecellerna bildas endast vatten, inga föroreningar alls. Det är ett av de renaste bränslen man kan producera idag. Vi kanske inte kan producera tillräckligt med vätgas som räcker till hela flygindustrin, men vi kan bidra, säger Karin Willquist.

Biovätgasprocessen har tidigare bara undersökts i mindre skala i laboratorier. Man har då bara fått ut 33 procent av energivärdet, vilket inte blir lönsamt.

– I MultiBio använder vi resterande energi för att producera fiskfoder och bioplast, så all energi blir produkter. Vi tar tillvara på allt, säger Karin.

Bioplast ersätter vanlig plast

Efter att vätgasen är producerad får man ut ättiksyra och protein ur avfallsresterna. Ättiksyran blandas med slamavfallet och av det kan bioplast tillverkas. Materialet har många fördelar jämfört med oljebaserad plast. Eftersom det är biobaserat är det attraktivt för nya spännande tillämpningar, till exempel bestrykning av papper och kartong inom pappersindustrin.

Fiskfoder ersätter protein i fiskfoder

Fiskfoderingrediensen kan bidra till minskad utfiskning och sojaproduktion då den ersätter protein i fiskfoder. Proteinet produceras idag till stor del av fisk från världshaven eller soja från tropiska länder.

— Det här är en möjlighet att bidra till en effektivare användning av alternativa fiskfoder. Det finns ett starkt industriellt intresse för det. Gårdsfisk i Skåne har anpassat sin anläggning för att göra försök och ta reda på om fisken gillar fodret och kan växa på det, säger Karin Willquist.

Industriell symbios

Förutom miljövinsterna finns det ytterligare vinster med MultiBio. Under projektets gång har man sett stora möjligheter för hur bruken kan samarbeta i symbios.

– Bruken kan öka sin produktivitet genom att gå samman med avfallsproblematiken. Vi gjorde en aktörsanalys som visade att det finns drivkrafter för det, ett kommersiellt intresse och en möjlig värdekedja, säger Karin Willquist.

Finansierat av Vinnova

MultiBio är finansierat av Vinnova och bygger på två tidigare forskningsprojekt som genomförts med finansiering från Energimyndigheten, Vinnova och Formas.

— Genom de tidigare projekten vet vi att det finns potential att genomföra våra idéer. Vi har visat att det går att göra bioplast av slammet och vi vet att det går att göra vätgas av vissa strömmar av processvattnet. Men det är utmanande saker vi håller på med. Vi måste lösa säkerhetsproblematiken vad gäller biovätgasen bland annat. Men när vi lyckats lösa utmaningarna kommer MultiBio att underlätta implementeringen inom en snar framtid.

— Det här kan vara en spännande möjliggörare för att nå våra miljömål, avslutar Karin.

FAKTA

Projektnamn: Miljötjänster från ett multifunktionellt bioraffinaderi (MultiBio)

Projektledare: Karin Willquist, RISE Research Institutes of Sweden

Övriga deltare: Paper Province, BillerudKorsnäs Gruvöns bruk, Rottneros bruk, Stora Enso Skoghalls bruk, Drinor, Fortum Waste Solution, Gårdsfisk, Karlstads universitet, Lunds universitet, Promiko och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Finansiär: Vinnova och industrin (5,3 miljoner kronor under 2,5 år)

Slutdatum: Projekttiden sträcker sig till 2020

Håll dig uppdaterad med Packnet
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

KESO i ny hållbar bägare

GLAD PÅSK!

Återvinner plast från organiskt avfall

Durst invigde nytt futuristiskt huvudkontor

Toppkvalitet med återvunnen plast

Case story
Cocopanda-företagets succé med e-handel

Nyhetsbrev

Rullpack byter ägare

Arkiv

Nordisk plastindustri förenas i paneldebatt

Vidareförädla biströmmar – stort fokus för Södra

Förra året firade Södra 80-år och gjorde ett rekordår. Det finns alltså all anledning för vd Lars Idermark att vara nöjd. Nu står bland annat vidareförädling på agendan.

Vatten på flaska helt i rPET

Skapar fossilfria produkter av brukens restströmmar

Stort intresse från Sverige

TEKNIK
Pneumatiska robotar möter artificiell intelligens

Rottneros Packaging har startat

Ny trycklösning för ståpåsar

En pappersbaserad framtid är inte science fiction

Flergångspåsar för frukt och grönt

Biopolymer prisas

Cirkulär e-plattform för överbliven plast

Ny fabriksdirektör sökes

Explosionen påverkar Kinas totala kemiindustri

Några månader kvar

Samarbete kring återvunnen plast

Tetra Pak lanserar det uppkopplade paketet

Har mycket att berätta

FTI och SKL i samarbetsavtal

På Nytt Jobb
Specialist med bred kunskap

Paulig varslar 120 varav 45 i Sverige

Förenar krafter för att bekämpa plastnedskräpning

Vill inte längre heta Plast

Rekordår för miljösmart säcksystem

Vinnarna dragna i Packmarknadens läsarundersökning

Empack i Malmö får nytt format

Nya partner till Pack Point Nordic

Ny VD på växande PrimeBlade

Intelligent handske

Se alla Företagens egna nyheter

Sänk kostnaderna med Balluffs in-/utgångshubbar och IO-Link teknik!

Nedräkningen har börjat!

Nya RIKTLINJER från CEPI avseende pappersprodukter i kontakt med livsmedel.

Varför använda mikrovågsgivare?

R 5 0760 A PLUS den intelligenta vakuumpumpen med integrerad frekvensomvandlare

Innovation inom livsmedelsindustrin!

Reducerad utvecklingstid och ökad produktivitet för maskinbyggare

Hållbara lösningar: RPC Superfos-hink i toppkvalitet med återvunnen plast

AD Plast – superautomatiserat med förarlösa truckar

-Hur kan IO-Link öka prestandan i ert nätverk?

När vi säger service menar vi mer än nån annan

Ny medlem i vår kollaborativa familj! Liten robot, mer lyftkraft!

Politiker på besök hos RPC Superfos Ja tack till en mer nyanserad plastdebatt

Kundanpassat automationsprojekt

Ipiniums förpackningar följer företagets röda tråd

Prova den populära barriärkalkylatorn

FANUC’s 450 tons helelektriska formspruta kommer till Europa

RPC Superfos mottar CSR-certifikat från Randers kommun

FCM utan kompromiss

Wellplast AB ingår Europeiskt samarbete

Utmaning i en behållare

Säkrare hantering med starkare handtag

Kundmagasinet INSIDE #5 ute nu!

Emballage med alla hjärtans dag-budskap

FANUC´s partner ACG kinna Automatic ställer ut på hemtextilmässa i Tysklan...

Sänd till en kollega

0.117