– Det som tycks betyda mest för att spara energi och miljö är istället hur processerna för att återvinna råvaran ur avfallet ser ut, och hur förbränningen av avfallet sker, säger Sara Tyskeng. Stor betydelse har också processerna som ersätts, tillägger hon. Till exempel har det betydelse hur energikrävande produktionen av jungfruliga material är, och hur värmeproduktionen med konkurrerande bränsle går till, Gör man en enkel uppskattning utifrån den mängd pappersförpackningar, som enligt REPA idag inte används i materialåtervinning, så skulle ytterligare 190 000 ton kunna återvinnas istället för att som idag användas för energiåtervinning vid till exempel sopförbränning. Detta skulle kunna ge 76 GWh i besparing. Det motsvarar i sin tur den totala energianvändningen för cirka 2 900 villor per år. Besparingen kan bli ännu större per ton för andra material jämfört med papper, menar Sara Tyskeng: – Det beror bland annat på att det går åt stora mängder energi för att producera material från jungfrulig råvara. Det finns några undantag men trenden verkar vara att energivinsten per ton för återvinning är störst för metaller och plaster, något mindre för tidningspapper och minst för kartong, säger hon.
Bättre återvinna än förbränna förpackningsavfall
Enligt en rapport från KTH; Kungliga Tekniska Högskolan, är återvinning av förpackningar att föredra framför förbränning. Sara Tyskeng, en av forskarna bakom rapporten, har jämfört energianvändningen vid återvinning av papper med förbränning och kommit fram till att om ett ton papper återvinns sparas mellan 400 och 700 kWh.
– Det som tycks betyda mest för att spara energi och miljö är istället hur processerna för att återvinna råvaran ur avfallet ser ut, och hur förbränningen av avfallet sker, säger Sara Tyskeng. Stor betydelse har också processerna som ersätts, tillägger hon. Till exempel har det betydelse hur energikrävande produktionen av jungfruliga material är, och hur värmeproduktionen med konkurrerande bränsle går till, Gör man en enkel uppskattning utifrån den mängd pappersförpackningar, som enligt REPA idag inte används i materialåtervinning, så skulle ytterligare 190 000 ton kunna återvinnas istället för att som idag användas för energiåtervinning vid till exempel sopförbränning. Detta skulle kunna ge 76 GWh i besparing. Det motsvarar i sin tur den totala energianvändningen för cirka 2 900 villor per år. Besparingen kan bli ännu större per ton för andra material jämfört med papper, menar Sara Tyskeng: – Det beror bland annat på att det går åt stora mängder energi för att producera material från jungfrulig råvara. Det finns några undantag men trenden verkar vara att energivinsten per ton för återvinning är störst för metaller och plaster, något mindre för tidningspapper och minst för kartong, säger hon.
BREAKING