23948sdkhjf

Insamlingsinitiativ sprider sig

Har ni hört talas om Plastic Bank? Idén som föddes i Vancouver Kanada 2013 växer nu allt snabbare i takt med att världens blickar riktas mot föroreningen av plast i haven.

Problemet med plastavfall i världshaven är framförallt ett problem som emanerar från världens fattiga länder där det finns liten eller ingen sophantering alls. Skrämmande bilder där lastbilar fullastade med hushållssopor kör fram till flodkanter och dumpar avfallet i floder ger en bild av vad som faktiskt sker, legalt eller illegalt. Avfallet förs ut till havs och bildar stora sammanhängande bälten av flytande avfall. En del av avfallet sjunker till botten eller blir mat för fiskar, fåglar och andra djur.

Plast bryts ned mycket långsamt, flyter och blir ofta därför det som finns kvar - om det inte hamnar i magarna på fåglar eller sjölevande djur. Fem områden i världshaven är kända för att samla stora bälten av flytande avfall - mestadels plast. Bältena bildas i just dessa områden på grund av att havsströmmar får det flytande avfallet att koncentrera sig där. Avfallets ursprung är framförallt vattendrag i folkrika fattiga länder, men skräp från fartyg och privatbåtar bidrar till ansamlingarna.*

Plastic Bank marknadsförs som ett socialt initiativ. Bakom idén står två kanadensare David Katz och Shaun Frankson. Med hjälp av en app i mobiltelefonen kan vem som helst bli insamlare av plastskräp, eller social plastic som plasten kallas insamlad i Plastic Banks regi. Plasten köps av plastbanken till ett lokalt marknadsvärde. Betalning kan ske såväl i lokal valuta som i poäng i appen som kan användas för köpa produkter från företag som anslutit sig till Plastic Bank som t ex gas för matlagning, bussbiljetter, elström, surf på mobilen eller skolavgifter.

Mobilappen är gränssnittet till den plattform där olika användare interagerar med varandra och där även samarbetspartner kan synas. Det kan vara allt från lokala företag, organisationer och myndigheter till multinationella företag. Dessa kan bidra med reda pengar eller en vara eller tjänst som kan köpas för poängen i appen man får som insamlare.

I Haiti har poängen kunnat användas för att betala för skolgången som kostar 20 dollar i månaden. I Manilla kan man handla i en lokal affär för poängen. Affären ligger i ett fattigt område där invånare ofta saknar betalningsförmåga i form av kontanter. Poängen i plattformen är en så kallad blockchain-valuta.

Som ett led i att stimulera insamlingen av plast världen över och samtidigt stödja levnadsvillkoren för fattiga människor erbjuder Plastic Bank möjligheten att bli plastneutral enligt samma princip som man kan bli koldioxidneutral. Den tjänsten kan man köpa både som privatperson och företag. Tyska Henkel blev det första större konsumentvaruföretag som teamade upp med Plastic Bank. Henkel tillverkar hår- och hudvårdsprodukter, vilka mestadels säljs i plastflaskor. De har köpt plastneutralitet för pengar som motsvarar 100 miljoner kilo plast på Plastic Bank.

Hur mycket pengar det exakt har kostat Henkel har inte offentliggjorts, men Plastic Banks listpris per kilo för att bli plastneutral, vilket är detsamma som deras kostnad för att återvinna plasten, är 44 cent. Det skulle innebära närmare 40 miljoner kronor för Henkel. Den brittiska detaljhandelskedjan Mark & Spencer och oljeföretaget Shell är andra företag som gjort större åtagande för att stödja insamlingen av s k social plastic genom Plastic Bank.

Plastic Banks ambition är att etablera sig i länder som saknar fungerande insamling och återvinning av plastavfall. Idag finns Plastic Bank i Haiti, Filippinerna och Indonesien. Man är på gång att etablera sig i Brasilien. 2017 mottog Plastic Bank FN:s pris "Momentum for Change" Climate Solutions Award, som ett av 19 initiativ för att motverka klimatförändringar på jorden.

För mer information se: https://www.plasticbank.com

Fotnot*
Det är inte bara fattiga länder som orsakar nedskräpningen av haven. Även Västeuropa har stor skuld i problemet. Västeuropa har fram till idag exporterat över 80 % av sitt plastavfall till Kina. Men från och med i år har Kina satt stopp för importen. Importen förorenar starkt miljön där upparbetning av plasten sker och avfallet sprids även med vattendrag till havet, för att inte tala om de hälsoskadliga effekter som hanteringen av avfallet innebär för de fattiga människor som lever i sopberget av plast och sorterar för hand. Avfallsexporten från Västeuropa tar nu nya vägar till andra länder i Sydostasien, så problemet riskerar att flyttas till andra länder.

Artikeln är en del av vårt tema om HÅLLBARHET.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078