Stoppa hetsen mot plastkassen
På allt fler håll i världen förbjuds engångspåsar av plast i butiker. Senast i raden av städer, delstater och länder att ta till denna drastiska åtgärd är Frankrike.
Men hur översättningsbar är egentligen denna verklighet på de förhållanden som råder i Sverige? I Sverige är butikernas plastbärkassar kraftiga och tåliga för att kunna bära alla de varor vi handlar. I många andra länder i Europa är det vanligare med tunnare och mindre plastpåsar av enklare kvalitet. Dessa plastpåsar ses inte sällan skräpa ned miljön i dessa länder. Men att butiksplastkassar i Sverige skulle stå för en oproportionerlig del av nedskräpningen här hemma i vår natur har jag svårt att se. Inte heller att de i stora mängder flyter omkring i Östersjön. Och om en plastkasse hamnar i havet är den tämligen svårsmält för de sjölevande djur vi har i våra farvatten.
Till detta ska läggas att vi svenskar är världsmästare i sopsortering och materialåtervinning. Detta gäller även våra plastkassar, även om Återvinningsindustrierna, skulle se att fler kassar återvanns istället för att hamna som emballage för vårt restavfall. Återvinningsindustrierna motsätter sig helt Naturvårdsverkets förslag om ett lägsta pris och menar att det inte styr mot något som helst, utom möjligen högre vinst för handeln. Återvinningsindustrierna föreslår istället att en särskild avgift tas ut på alla bärkassar oavsett material och öronmärks för återvinning. Bärkassar av återvunna material skulle i ett sådant system premieras med en lägra avgift. På så sätt skulle man styra mot en cirkulär ekonomi. Ett bra förslag tycker jag. Om du som läser detta har något annat förslag på hur Sverige bör tackla EU:s direktiv om minskad plastpåseanvändning hör av dig till mig.