Förpackningens bidrag till en bättre värld
Omvärlden rör sig snabbt. Den globala konkurrensen hårdnar. Dessutom pågår en tyngdpunktsförskjutning av världens ekonomi österut. För 25 år sedan stod tillväxtländerna för en tredjedel av den globala bruttonationalprodukten. Idag utgör de 57 procent, köpkraftskorrigerat, enligt IMF:s senaste rapport.
Kinas BNP per capita är idag vad Sydkoreas var på 80-talet. USA har ännu världens största ekonomi, med 18 000 miljarder dollar. Men Kinas, som i decennier varit världens verkstad och ekonomiska motor, knappar in med sina 10 000 miljarder dollar. Om Kina blir lika rikt som Korea, kommer dess ekonomi att var större än USA och Europa tillsammans.
Och så har vi Indien, som idag är på väg att gå ikapp Kina vad avser ekonomisk tillväxt. Enligt Asian Development Bank blir den indiska tillväxten 7,8 procent i år och 8,2 procent under nästa år. Denna utveckling förutspås fortsätta i flera år till. Det beror på starka strukturella krafter, bland annat att den indiska befolkningen genomsnittligt är yngre än den kinesiska. Inom några årtionden kommer således världens två största ekonomier sannolikt att vara asiatiska.
Tillväxtländernas utveckling är inget nytt. Inte heller globaliseringens effekter. Redan på 60-talet tvingades den svenska tekoindustrin flytta ut från Borås och Sverige. Andra branscher har följt efter. Många framgångsrika företag har varit duktiga på att acceptera de nya förutsättningarna och dra nytta av utvecklingen. Lägre kostnader av utflyttad produktion har gett ökade vinster och mer pengar att utveckla och förstärka sin globala position.
Men vad betyder det för Sverige? Sverige är ett handelsberoende land. Under 2014 uppgick värdet av svensk export till 45 procent av vår totala BNP, enligt SCB. Vår ekonomi är starkt kopplad till den globala utvecklingen. Under 2000-talet har världshandeln vuxit nästan dubbelt så mycket som den svenska exporten. Vi tappar alltså marknadsandelar. Det kan till stor del förklaras med att den snabbaste tillväxten har skett i Asien, där den svenska andelen varit begränsad.
Asien förväntas även framöver att växa mer än dubbelt så snabbt som Europa, dit mer än 70 % av den svenska exporten går, med Tyskland och Norge som enskilt största handelspartners.
Konkurrensen är tuffare än någonsin. I World Economic Forums konkurrensindex har Sverige backat från plats 2 till 10. Det finns bara ett avgörande vapen i dagens globala konkurrens – innovation. Men är vi tillräckligt innovativa för att överleva i vår tids utmanande miljö?
Globaliseringen skärper kraven på verksamheter i Sverige, på högre produktivitet, att finna nya produkter och tjänster och att fylla dem med nytt spännande innehåll. Framtiden är inte ljus för de företag som inta kan specialisera sig och ge prisfördelar, differentiera sig med produkt eller ge extra god service.
Det finns en annan och mycket positiv aspekt av utvecklingen i världen. Sedan början 1990-talet har andelen extremt fattiga i världen halverats. 700 miljoner färre lever i extrem fattigdom idag jämfört med för 25 år sedan. För första gången är andelen extremt fattiga i världen mindre än 10 %. Denna utveckling saknar motstycke i historien.
Med 70 procent av den globala tillväxten från tillväxtländer finns en mycket stor potential för förpackningsbranschen i dessa länder, med förpackningslösningar som är anpassade för ekonomi och behov på dessa marknader. Här ställs bland annat ökade krav på säkra livsmedel, men också på att säkra livsmedelsförsörjningen.
Resan mot en värld där alla har mat på bordet och kan vara säkra på att den inte har kontaminerats avsiktligt eller oavsiktligt har bara börjat. Fortfarande förstörs upp emot 40 % av maten som produceras innan den når konsument.
Över hela världen bor fler människor nu i städer än på landet. Mat och andra varor produceras oftast på stort avstånd från där de konsumeras. Förpackningar krävs för att klara transporten och skydda produkterna från produktion till konsumtion. Förpackningar spelar en nyckelroll i att förhindra mer avfall, men rätt förpackningslösningar kan göra mycket mer än så.
Med synliga eller osynliga lösningar på ytan eller inbyggda i förpackningen, kan förpackningar aktivt stödja kampen mot bedrägerier, berätta om en produkt är äkta eller inte och minska riskerna med falska produkter som kan vara skadliga för konsumenterna.
Medan Europas konsumtion per capita är 42 kg förpackningar per år är Kinas 20 kg/år och Indien endast 4,3 kg/år. Målet att alla ska ha tillgång till säkra livsmedel kräver bra förpackningar. Här finns en gigantisk möjlighet för förpackningsbranschen. När innehållet är viktigt, är förpackningen viktig.