23948sdkhjf

Standard för näthandel med papper sparar stora pengar

Stora delar av den globala pappersindustrin har gått samman och utvecklat Papinet, en gemensam e-standard som man menar skall göra dyra dotcom-mellanhänder överflödiga. Man räknar med att via detta kunna spara 1-1,5 procent av omsättningen, vilket blir stora pengar i en bransch som pappersindustrin. Bara för SCA innebär det nästan 700 miljoner kronor.
Hittills har 25 företag gått med, bland annat 80 procent av pappers- och kartongtillverkarna i Europa, samt några av de största förlagen i Europa och USA.
Via Papinet får man gemensamma rutiner för beställningar, leveransdata och fakturering. Längre fram kan även produktspecifikationer standardiseras.
- Vi klarar redan att elektroniskt processa de fem viktigaste dokumenten som berör affärstransaktioner och detta antal kommer gradvis att öka under året och fram till 2002 kommer vi att klara de flesta e-handelsfunktioner som vi behöver. Detta arbete kommer att fortsätta i ett direkt och öppet samarbete mellan branschleverantörerna, kunder och andra intresserade så att vi kan garantera det bästa möjliga resultatet för alla inblandade, sade Jorma Vaajoki, VD och ordförande i Metsä-Serla Oyj, vid en presskonferens i London.
Ett företag som skulle fått lida av detta, men som lidit ändå, är PaperX.com, en marknadsplats för papper- och pappersförpackningar.
- Den har blivit ett offer för sektorns långsamhet att ta till sig möjligheterna med e-handel, säger dess chef, Bjarne Lie.
PaperX bildades 1999 med ett kapital på 11 miljoner pund via ett antal riskkapitalbolag, men den första mars var pengarna slut och man har inte kunnat skaka fram ny finansiering. Tanken med PaperX var enligt grundarna att bygga en plattform för att industrin skulle få en teknologisk plattform som skulle hjälpa den att reducera transaktionskostnader och öka effektiviteten i leveranserna. Uppenbarligen var branschen inte övertygad. Det blev fortfarande för dyrt verkar det som. PaperX ville ursprungligen ha en procent av transaktionsvärdet, men fick släppa detta och försökte sig i stället på prenumerationsavgifter.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063